Green & bloggen

om Fair Trade, ekoreko och medvetna val i vardagen


Lämna en kommentar

Å som i återbruk

Efter intensiva decemberdagar med julmarknader och högtryck i webbutiken har det varit så fint att koppla av med familjen under sköna juldagar. Mamma och brorsfamiljen stod för mat och pynt och planering, så då tänker jag att man får lite gilla läget när det gäller mängden kött och mängden miljösnälla val. Men en presentask från Divine fick vi med oss, och ekologisk julöl och ekologiskt rödvin till kalkonen, och flera klappar var inhandlade i secondhandbutiker och på Blocket. Av mamma fick jag handdukar i ekologisk bomull och miljövänlig hudvård – tack för att du vet vad jag vill ha!Hederliga begagnade kökshanddukar som servetter!Julaftonsmiddagen dukades så här fint med servetter av gamla väl använda kökshanddukar inhandlade i secondhandbutik, prydligt dekorerade med dagens använda julklappssnören!


Lämna en kommentar

Jämtländska delikatesser på frukosttallriken

Ibland vill man känna lite cityflärd och bo på ett stort och modernt hotell, som hör till någon känd kedja, och ibland är det mysigt att bo på ett litet hotell som drivs av ägaren själv. Den här helgen bodde vi på Hotell Emma i Östersund just för att vi ville stödja en lokal företagare. Det visade sig vara ett litet mysigt hotell med fantastiskt fin frukostbuffé. Jag blev så klart himla glad över att det mesta som serverades var ekologiskt och lokalproducerat. Jämtländskt mathantverk som Hotell Emma själv beskriver det.wpid-20141005_100623.jpgJämtländsk getost med lysande orange ekologisk havtornsmarmelad på en skiva norrländskt knäckebröd smakade fint till frukost. Gransirapen som rekommenderades till osten smakade liksom lägereld (är det furu som man brukar elda?) så det var en lite annorlunda smak. Norrmejeriers hjortronfjällyoghurt och jämtländsk rökt korv gick ner också. Lokala Brunkullans ekologiska teer i lösvikt i härligt stora tekoppar och ekologisk müsli med ekologiska fröer och torkade bananchips fanns också med, liksom nybakat bröd från Frösön. Imponerande att även körsbärstomaterna och paprikan var ekologiska, för den ambitionsnivån brukar ju inte finnas på hotellfrukostar.

wpid-20141005_100521_20141006195736223.jpg

Ekologisk frukt är också godis.

Vilka hotell i Sverige tycker du har ett bra miljötänk?


Lämna en kommentar

Ekoreko Umeå

Nu är jag hemma igen efter sköna semesterdagar runt om i Sverige. Precis som tidigare år så reste vi norrut (svårt att göra annat när man bor i Malmö) med tåg, och på hemvägen när vi bytte från buss till tåg, så fick vi ett halvdagsstopp i Umeå.

Mitt under rekordvärmeböljan strosade vi runt i centrala stan som på sina ställen tömts på folk som letat sig bort till svalka på något annat håll. Därför fanns det gott om plats på Rost mat och kaffe, ett ställe som man nog får leta platser på annars. Rost serverar fika och mat som är tillagad med ekologiska råvaror och med stort vegetariskt utbud. Gott!

Vi svalkade oss sedan i Bildmuseet som visar upp sig i en snitsig byggnad precis vid Umeälvens strand. Kinesisk samtidskonst och gratis inträde och skuggade rum kändes som en lysande kombination en sådan här dag.

Efter att ha svettats runt lite mer mellan björkar och norra Sveriges kanske finaste pappershandel släntrade vi ner till strandpromenaden och fick oss en fantastiskt god middag på Socialize. Restaurangen är Umeås första KRAV-certifierade restaurang och de serverar mat som är ekologisk, när- och härproducerad. Jag säger bara: gå dit och ät! De har såklart vegoburgare på menyn men det kan jag hitta på de flesta restaurangerna här i Malmö, så jag valde ren x 3 som kändes mer lokalt och som ett bra köttval. Jag tänkte att jag helst inte äter kött som produceras i en industri som jag inte vill stå bakom, men att renar lever gott medans de lever (vi såg ett helt gäng tidigare i veckan som såg ut att trivas fint med livet). Och vet ni vad? Det var bland det godaste kött jag någonsin ätit! Rentartar med majonnäs med renbensmärg med lite riven torkat renkött ovanpå.wpid-20140722_192120_20140723100332870.jpg

Med lite blommor ovanpå så blev det såhär fint.

wpid-20140722_185033.jpg

Någon lokal öl fanns inte men väl en svalkande ekologisk dansk öl.

På väg tillbaka till stationen hittade vi Röda Korsets secondhandbutik på Rådhusesplanaden. Eftersom det var kväll var det ju stängt, så vi fick tyvärr bara stå och kika in genom fönstren, men det såg verkligen ut som en butik värd att gå till när den är öppen.

I väntan på tåget läste jag citat av Sara Lidman som pryder hela väggen i den gång- och cykeltunnel som går under spåren. Umeå verkar vara en bra cykelstad med många cykelbanor, och det såg så fint ut att konstverket följde med cyklisterna hela vägen bort under tunneln. Den avslutningen gav ett extra plus i kanten till staden, som jag verkligen gillade!


2 kommentarer

Ett gott nytt och mer omtänksamt 2014!

Gott nytt år på er!

Förra nyårsafton drog vi till med nyårslöften under den trivsamma middagen, och det jag bestämde mig för då var att bli bättre på att utnyttja stans kulturutbud. Jag kommer iväg alldeles för sällan på teater och andra föreställningar och det är synd, för jag märker ju att jag blir på gott humör av det när jag väl kommer iväg. Dessutom så tycker jag att det är så viktigt att gå på det som finns, för den dagen det bara finns bio att gå på så skulle inte stan kännas så rolig eller intressant längre. Och så känns kulturkonsumtion som en bra sak att lägga tid och pengar på istället för att spendera dem på prylar som inte behövs. Jag satte som mål att gå på tre föreställningar på våren och tre på hösten. Nu nådde jag inte ända fram, men jag är nöjd ändå för utan det där fåniga nyårslöftet hade jag förmodligen inte kommit iväg på något alls, även om fyra grejer på ett år inte precis känns som att jag har utmanat mig själv. I våras blev det finfina Jag ringer mina bröder av Jonas Hassem Khemiri på Stadsteatern och pianojazz av Shai Maestro Trio, och i höstas har jag gått på dansföreställningen Feeling of going på Malmö Opera (ren njutning!) och på Emil Jensens föreställning i turnén I det nya landet.

Vad har jag då för mål med 2014? Jo, jag skulle vilja bli bättre på att laga mat utan kött. Inte för att jag är någon finlirare när det handlar om biffar och stekar, verkligen inte alls, utan för att jag tycker att vi inte äter så särskilt spännande mat. Det är i och för sig gott att göra sina rotfrukter i ugn med fetaost och svamp, men jag skulle vilja äta mer varierad mat och mat som mättar men som ändå inte har med köttvärlden att göra.

För mig handlar icke-köttet om en livsstil med omtanke. Att jag inte vill ställa upp på att andra levande varelser ska fara illa för att jag ska bli mätt. Att jag driver min Fair Trade Shop handlar också om omtanke för mig: att göra det möjligt för fler personer att välja Fair Trade-varor när de handlar så att den som ser till att vi får det vi tycker att vi behöver får ett lika tryggt liv som vi själva vill ha. Det finns så många olika livsstilsval som i slutändan handlar om omtanke, en omtanke som rymmer även de människor som vi inte känner personligen. Att lämna dina utsorterade varma tröjor till Soppkök Malmö. Att skänka bort ditt jobbskatteavdrag till Julskatteuppdraget. Att välja cykeln eller kollektivtrafiken i innerstan så att luften inte behöver förkorta våra liv med alldeles för många år. Att protestera mot gubbar som sprider främlingsfientlig propaganda utanför systembolaget på Regementsgatan, som min kloka kollega gjorde idag, så att toleransen och omtanken blir synlig i vardagen. Att bära med sig allt eget skräp hem från strandpromenaden eller skärgårdsturen så att inte fler havsfåglar behöver möta plastdöden. Att inte välja lågprisflygbolag bara för att jag skulle spara pengar på det, så att jag visar att jag tycker att arbetsrätten är viktig för alla, oavsett land och yrkesgrupp. Att lägga din röst i riksdagsvalet på ett parti som inkluderar, så att inte främlingsfientligheten blir till något som känns normalt. Att ta tåget istället för flyget när vi reser så att vi inte bränner av jordens resurser i orimlig och självisk fart. Att regelbundet skriva under veckans vädjande hos Amnesty så att fängslade demokratikämpar får uppleva samma frihet som jag.

Ibland är det jobbigt med sådana här val eftersom det känns som att de inte gynnar mig själv, att jag väljer bort min egen omedelbara belöning eller en smidighet eller bekvämlighet eller måste bjuda på min egentid. Det kan kanske behövas att vi tänker om för att få in mer omtanke i vår livsstil.

På vilket sätt vill du visa omtanke 2014?


Lämna en kommentar

Två måsten: Fairtradefika och ett fossilfritt samhället

Idag är det den stora fikautmaningen, Fairtrade Challenge. Eftersom jag bor på hotell i Norrköping den här veckan rivstartade jag med att delta i en Fairtradefika direkt på morgonen eftersom Scandic är med på tåget och jag kunde välja ekologiskt Fairtrade-Earl Grey till frukosten.

Nu ikväll har jag fortsatt med mitt andra fikadeltagande eftersom Norrköping Fairtrade City ordnade stormöte med både fika och fin föreläsning av meteorologen Pär Holmgren (ni vet, han som är känd från tv). Kolla vilka fina Fairtrade-kakor (både till innehåll och utseende) som ett gäng studenter och aktiva i Fair Trade Shop i Norrköping gjort!Fair Trade blogg chokladkaka Fairtrade fika 1

Pär Holmgren berättade för oss om klimatförändringar, som han menar är en hållbarhetsfråga som inte går att lösa så länge det finns fattigdom. Han ser därför Fair Trade som ett verktyg för att påverka i miljöarbetet i andra delar av världen.

Holmgren pratade mycket om vår livsstil i den rika delen av världen, en livsstil som vi delar med en miljard människor, som sätter normen för de andra miljarder människorna och som samtidigt är en livsstil som vårt jordklot inte har råd med. En livsstil som vi måste sätta stopp för nu.

Han menar att de två beteendeförändringar som skulle göra störst skillnad är våra semestervanor och våra matvanor. ”Vi ser lågprisflyg som en mänsklig rättighet” kommenterade Holmgren som menar att flygandet är en rättvisefråga. Om alla människor ska få flyga så har vi kanske möjlighet att göra det en gång på 10 år. I ena riktningen. Och jag tycker att det känns så skönt att få höra någon stå upp för de här tankarna, som jag ju skrev om i ett blogginlägg nyligen. Holmgren kändes inspirerande över huvud taget eftersom han själv väljer att resa med tåg och att undvika kött. För honom är det självklart att vi ska göra det vi kan, eftersom många av oss här i Sverige har en livsstil som ger utsläpp på drygt 10 ton koldioxid, när en rimlig nivå (dvs en hållbar nivå) ligger nedåt 1-2 ton. Utmaningen ligger i ett tankesätt som Holmgren återkom till flera gånger: ekonomi – energi – ekologi hänger ihop, och ekologi kommer alltid sist.

Jag frågade honom hur de flesta människor brukar reagera när han uppmanar till sådana här livsstilsförändringar och då sa han att vi har två problem: människor tycker att vi, Sverige, är så litet så det inte spelar någon roll vad vi gör och att vi tror att vi redan gör så mycket. Pär Holmgren säger att vi är inte så duktiga som Obama påstår och tycker istället att vi kan vara föregångare, för om inte vi i Sverige klarar av det, vilket land klarar det då?

Bland alla fakta om utsläpp och temperaturhöjningar berättade han om två saker som är lite svåra att greppa: 1) barn som föds idag har från födseln 200 främmande ämnen i sig och 2) om vi skulle äta mänskligt kött så skulle det förmodligen dömas ut som otjänligt för vi har så mycket skräp och skit i oss. Hur läskigt är inte det? Om du inte redan har sett den så titta på Naturskyddsföreningens fina lilla film om cocktaileffekten som handlar om gifterna i våra kroppar.


Lämna en kommentar

Ekologiskt på tallriken?

Nu har jag bläddrat igenom nya numret av Sveriges Natur, Naturskyddsföreningens medlemstidning. Den innehåller en bra blandning av intressanta artiklar med miljöfokus och småduttande miljöfakta, och jag blir alltid inspirerad när jag läser den!

Numret som damp ner idag har tema ekomat & jordbruk så nu är huvudet fullt av tankar kring vilken mat jag väljer och varför. (Och lustigt nog så handlade det första blogginlägget jag läste därefter om Marias (på Lev mer på mindre) funderingar kring när hon väljer eko-mat! Ett tema i tiden.) Enligt Sveriges Natur säger sig en miljon svenskar vilja köpa mer ekomat samtidigt som försäljningen av ekologiska livsmedel bara utgör fyra procent av den totala försäljningen. Det stämmer ju inte överens så bra, så frågan är varför ekomatsförsäljningen inte ökar. I artikeln nämns flera anledningar; att ekologiska varor inte exponeras på samma sätt, att livsmedelskedjornas egna eko-märken ökar fast eftersom de är prispressade varor så minskar själva försäljningen i kronor räknat, att det i vissa varugrupper blir en stor skillnad i pris mellan eko och icke-eko. Ytterligare ett skäl tas upp, och det är att valet att inte köpa ekologiskt inte är tillräckligt tydligt, eftersom det ju också är ett val. Lite samma som i mitt förra inlägg om kött som norm, icke-eko är också norm och då behöver man inte riktigt ta ställning till varför man väljer så.

Jag brukar välja ekologiskt när jag handlar, men ibland provoceras jag av prisskillnaderna. Lasagneplattor som kostar dubbelt så mycket för hälften så lite, nej, det tar emot. När det gäller kött däremot så kan man ju bli provocerad åt andra hållet, att det över huvud taget får lov att vara så billigt med icke-eko-kött, och då blir provokationen en drivkraft att välja just eko-kött!

Annat jag hittar i tidningen är att äpplen, jordgubbar, lök, morötter och potatis är de grödor som besprutas mest i Sverige. Kom ihåg det nu i starten av äppelsäsongen!

 


1 kommentar

Kött som norm

Det här blev en bilhelg. Vi har hälsat på familj och väldigt goda vänner uppe i Göteborg med omnejd, och det känns alltid lite som ett misslyckande när vi tar bilen upp, eftersom tåget går lika fort. Den här gången skulle vi ha med oss en stor kartong och dessutom göra ett stopp på nedvägen och då kändes det smidigt med bil, men som någon miljöhjälte känner jag mig inte.

Långa bilresor betyder radiolyssnande. Igår blev det P1:s Kropp & Själ där vi hämtade programmet Vem behöver kött? (som sändes 18 juni i år). Min man är glad i kött och jag äter det ibland, men vi häpnade båda två över att konsumtionen i Sverige uppgår till makalösa 1,6 kg per person och vecka. Hur i hela världen lyckas vi med det? Visserligen är detta i slaktvikt, så vi äter inte alla kilon men det är den vikt som påverkar miljön. Eftersom det är en snittsiffra och många aldrig når upp till de mängderna så är det som vanligt en annan del av befolkningen som står för en betydligt större del än så. Det behöver ju inte vara på eller av, kött eller inte, utan sansade mängder, och från god produktion. Svenska grundaren för Köttfri måndag, Jonas Paulsson, intervjuas i programmet och han menar att mindre kött handlar om hälsa, klimat och rättvisa.

I programmet diskuterades kött som norm, ett uttryck som jag gillar! Hur tydligt det är att kött är normen märks när modiga kommuner och skolor bestämmer sig för att ha en köttfri dag i veckan. Föräldrar rasar över att deras barn tvingas att äta vegetariskt, vilket Supermiljöbloggen skrev om förra veckan. En skolmatsansvarig kvinna vid Hudiksvall kommun påpekade mycket klokt att när det serveras risgrynsgröt och potatisbullar är det aldrig någon som klagar, men när det heter vegetariskt, då reagerar föräldrarna! Intressant, eller hur?!