Green & bloggen

om Fair Trade, ekoreko och medvetna val i vardagen


Lämna en kommentar

Ingen plast i naturen!

Åtta miljoner ton plast hamnar i haven varje år. ÅTTA MILJONER TON. Det är helt ofattbara mängder och enligt WWF har detta lett till skador på 270 marina arter som fastnat i plastskräp eller spöknät. WWF uppmanar därför världens ledare att jobba för ett globalt bindande avtal som tar ansvar för plastproduktion och -hantering, och uppmaningen kommer inför FNs miljömöte i Nairobi 11-15 mars då plastfrågan kommer upp.

Kampanjen ”Ingen plast i naturen” är en namninsamlingskampanj för att driva på frågan om ett globalt plastavtal, så skriv under du med!

Du kommer till kampanjen här.

Och tänkte du att ”ja men vi i Sverige är ju ändå ganska bra på att återvinna”? Enligt WWF så producerar vi 990 000 ton plastavfall per år som inte samlas in. Det är inte bra. Det är verkligen inte bra med all galen plastkonsumtion.

WWF:s tips för att minska plastanvändningen är:

  • Undvik engångsplast, tacka nej till sugrör och lock till engångsmuggar
  • Ta med egen mugg till take-awaykaffet. Köp mindre färdigmat som kommer i plastförpackningar
  • Ta med egen kasse när du handlar – undvik plastkassar i butikerna
  • Välj färre produkter i butiken som är förpackade i plast
  • Undvik kosmetika, hygienprodukter och rengöringsmedel som innehåller mikroplast
  • Välj hellre kläder och textilier av naturmaterial än av syntet. Tvätta syntetkläder mindre ofta och vädra dem i stället
  • Lämna plastförpackningar till återvinning

Jag vet att många blir irriterade på att sådana här råd handlar om hur den enskilde individen ska ta ansvar för förändringen, men vi vet ju alla att konsumentmakt är viktig. Jag gillar tipset att välja färre produkter i butiken som är förpackade i plast, för då blir det så väldigt tydligt att de företag som tänker hållbart också blir ekonomiska vinnare.


Lämna en kommentar

Årets julklapp det återvunna plagget

årets-Julklapp det återvunna plaggetHur kul är det inte att hållbar konsumtion officiellt får ta plats i årets julklappssäck? HUI Research utser varje år årets julklapp och i år valde de det återvunna plagget.

Årets julklapp 2018 – det återvunna plagget – speglar de svenska konsumenternas intresse för nya hållbara alternativ och ökande oro för klimat och miljö. Med det återvunna plagget fångas en tidsanda där nya affärsmodeller och tekniska innovationer föds och tillsammans skapar en mer hållbar konsumtion.

Förra året var i och för sig årets julklapp elcykeln, som ju absolut är en del i en grön omställning, men den fick ju lite kritik för att det inte precis är något som alla har råd att köpa i julklapp till varandra. Vem köper en klapp för 20 000 kr?

Det återvunna plagget riktar ljuset mot att det finns hållbara alternativ när du handlar kläder, som ju är en betydligt vanligare julklapp. Och vill du komplettera med något smycke så finns det nu fina ringar och örhängen i webbutiken av återvunnen mässing!

img_20181122_073118_7684299669986596015238.jpg
De tillverkas i Kenya för att ge arbetstillfällen för människor som lever i marginaliserade grupper i samhället, och som genom smyckestillverkningen får framtidstro.


Lämna en kommentar

Återanvänd julen


Jag är som min mormor och min farfar. Jag sparar på presentsnören och julklappsdekorationer. Såna här glansiga röda band är inte något som jag köper, men jag tycker att det kan vara rätt fint det med. Om snörets metallic-sida är helt åt skogen ur miljösynpunkt så är det ju bra att det nu får vara vackert i alla fall två gånger. 

I årets klappar gömmer sig ekologiska matvaror, upplevelser, böcker och pysselböcker. Hållbart och sansat om jag får säga det själv!


Lämna en kommentar

Ta hand om maten med hjälp av Mårda

Varje gång jag ser andras mellanmålssmörgåsar inpackade i gladpack eller aluminiumfolie så förundras jag över att vi tänker så olika. Varför i hela världen slösa ändliga resurser på att packa in en macka vid ett enda tillfälle? (Och när aluminiumfolien sedan slängs i soppåsen istället för att källsorteras så får jag nästan ont i magen).IMG_20170829_074441För ett tag sedan så fick jag en brödpåse från Mårda som för hand tillverkar klimatsmarta och hållbara tygprodukter för att ta hand om maten, som alltså är förpackningar som du kan använda om och om igen. Dessutom av förnyelsebar råvara.IMG_20170829_074549Mårda tillverkar sina påsar och sin duk av återanvänd bomullstextil och bivax från lokala producenter. Min påse är ganska stor och det är perfekt när maken kommer hem med ett stort hembakat surdegsbröd från en kollega. Annars använder jag ofta återanvända påsar från när jag har köpt bröd, men de är ofta ganska smala och den här påsen rymmer ett rejält bröd. Sen kan du såklart förvara annat än bröd i, tex avokado som inte har mognat än och som behöver gotta till sig i lite omslutande miljö.

Det finns ju en hel det sådana här förpackningar på marknaden, och en del tillverkas av växtbaserat vax så att de även passar för dig som är vegan. Jag gillar tanken hos Mårda att textilen är återanvänd och att företaget stödjer lokala biodlare.


Nu kanske du tror att jag är köpt av Mårda. Så är det inte. Jag skriver det här inlägget för att jag vill det och för att jag gillar småskaligt hantverk, varor som tillverkas under schyssta förhållanden och hållbar konsumtion.

 


3 kommentarer

Ta med dig en bomullskasse istället!

Så brukar det heta när det pratas om att undvika att bära hem maten i plastpåsar från butiken. Och ja, jag har alltid med mig en bomullskasse när jag ska handla mat. En eller två eller tre kassar. Jag kan ha med ytterligare en hel hög med kassar för vi har så många av dem.

Enligt uträkningar så behöver bomullskassen användas 130-400 gånger för att det ska vara mindre miljöpåverkan än om vi väljer en plastkasse varje gång vi handlar, eftersom det krävs så mycket resurser i form av energi, kemikalier och vatten för att framställa en enda bomullskasse. Därför känns det lite jobbigt att vi här hemma har en massa bomullskassar som vi många gånger fått som give aways för att den som ger vill visa att den är så miljömedveten, och resultatet är att vi har fler kassar än vad vi kan använda.

wp-image--2123752825Vi gjorde en utrensning av dem idag eftersom vi inte riktigt behöver 20 stycken och konstaterade att några av dem faktiskt är utslitna. Den här lilla raringen köpte jag i Ghana 1998 och den har använts troget i många år, men nu är handtagen fransiga och söndertvättade.

wp-image--1608409692Den här kassen i så kallat non woven-material vet jag inte riktigt vad jag ska göra med. Det står ”recycle me” på den, men som vad? När jag googlat runt och hittat företaget så står det inget på företagets hemsida om den är gjord i något återvunnet material, och när jag söker på själva materialet så står det att det är petroleum-baserat. Jaha, så betyder ”recycle me” att jag ska använda kassen flera gånger eller att jag ska lägga den i plaståtervinning? Någon som vet?


2 kommentarer

Bling bling-byte

Så här i början av året när plånboken kan vara tunnare än vanligt, så är ju byteshandel ett optimalt sätt att förnya sig på eller att förnya hemmet på.

På Green Stories i Malmö ordnar vi ett bling bling-byte den 2:e februari. Ett guldtillfälle att göra dig av med smycken och bijouterier som du inte längre använder så mycket, och istället komma hem med för dig helt nya smycken.

Jag har länge varit halsbandsberoende och gärna köpt nya halsband. Det blir ju dock så med tiden att alla inte längre känns lika spännande att sätta på sig. En del får också en sådan där tråkig beläggning, som beroende på kvalité kan putsas bort eller inte. Så enklare smycken kan ibland helt enkelt behöva rensas ut från smyckeslådan, medan andra gott kan få ett nytt liv hos någon annan.

På vårt smyckesbyte på Green Stories är alla smycken välkomna: halsband, armband, örhängen och ringar. Du får ta med dig lika många smycken hem som du har lämnat in. Lätt som en plätt. Läs mer om hyr bytet funkar på vårt Facebook-evenemang, och hjärtligt välkommen!

 


1 kommentar

Reparerbarhet

Jag lyssnade för ett tag sen på Klotet på P1. Programmet handlade om att många av de varor som vi köper idag inte håller särskilt länge, antingen för att kvalitén är kass eller för att de är programmerade att inte hålla. Ordet reparerbarhet dök upp. Ett tings reparerbarhet handlar om i vilken utsträckning du kan reparera och vårda det. Jag har inte hört ordet innan, och jag gillar det. I programmet pratade det om att varors reparerbarhet skulle kunna märkas ut, så att vi som kunder när vi funderar på att köpa en vara kan få reda på om vi behöver slänga produkten den dagen den pajar eller om vi kan laga den. Sådan information kan ju motivera ett högre pris om vi vet att varan kommer att hålla mycket längre än en med lägre pris.

Som ett exempel nämndes mobiltelefoner. Om du vill byta batteri i iPhone6 så behöver du, förutom att du får skaffa specialverktyg, gå igenom 27 steg med risk för att skada telefon och batterier. Och i iPhone7 är det 30 steg. I en Fairphone däremot så är det två steg! Klart att jag blev lite glad att höra detta lyftas fram, när jag satt där och lyssnade just i min Fairphone. Det är hur enkelt som helst att byta batteri: jag drar av skalet och trycker ut batteriet. Ok, min Fairphone funkar absolut inte helt smärtfritt, men det här är ett viktigt exempel på hur företaget arbetar för en hållbar konsumtion. Förutom att det är slavfria metaller i telefonen, så behöver du inte byta hela telefonen när något går sönder, eftersom den har en hög reparerbarhet.