Green & bloggen

om Fair Trade, ekoreko och medvetna val i vardagen


Lämna en kommentar

En fair påsktårta!

Fair Trade webshop påsktårta choklad Divine Kung markatta kycklingAh, påsktårtan är färdig och står nu och gottar till sig till ikväll!

Fair Trade webshop fairtrade choklad produkterFylld med en massa kakao från Divine och sedan draperad i en kräm med två chokladkakor, även de från Divine. Jag valde en med 70% kakaohalt och en med 85%, så det blir nog inte allt för sötsliskigt. Kung Markattas konfetti, som jag skrivit om tidigare, får nu vara med och liva upp i vårliga pastellfärger, tillsammans med hederliga handgjorda marsinpankycklingar. Jag är inte så mycket för godis så det här är vad jag tänker frossa i den här påskhelgen, och det känns rätt fint efter alla larm och skräckartiklar om vad godiset egentligen innehåller och om hur påskchoklad är farlig för barn, dvs de barn som arbetar i kakaoindustrin.

Välj ditt godis med omtanke och Glad Påsk!


Lämna en kommentar

Vardagsval 3: Ge upp plastpåsen!

Plast har tagit upp en del av min tankeverksamhet de senaste dagarna. Plast, plast, plast, överallt finns det plast och det är så himla svårt att undvika helt och vi vet inte egentligen vad det gör med oss. Jag läste precis ett inlägg på Supermiljöbloggen om hur vi kan minska vår plastanvändning, och en av punkterna de tar upp är såklart att strunta den gamla hederliga plastpåsen när vi handlar.

Jag handlar nästan aldrig mat på väg hem från jobbet, utan jag brukar mellanlanda hemma, och jag har alltid med mig någon av alla reklamtygkassar som hänger hemma i städskrubben. Eftersom jag brukar själv-scanna varorna är det rätt lätt också att undvika alla de små plastpåsarna till grönsaker och frukt. Hur kommer det sig att den del personer lägger in ETT äpple i en plastpåse och knyter om? undrar jag ibland men kanske har de hamnat i samma situation som jag, att det saknas plastpåsar hemma till soporna eftersom jag oftast tackar nej till plastpåsar!

I min butik har jag en fin kasse med lite längre handtag. Den är tillverkad i bomull i Bangladesh och kommer hoprullad i en pytteliten tygpåse, som du kan förvara den i när du inte har något att bära på. Här ser du den i svart, men de jag har kvar i butiken är i vårligt härlig turkos!Fair Trade Shop tygkasse bomull svart

Ett annat smart sätt att skippa plasten är att göra som Saucony, som min man köpte skor från för ett tag sen: gör kartongen så praktisk så att du inte behöver någon extra kasse!

Fair Trade blogg kartong miljövänlig kasse närbildFair Trade blogg kartong miljövänlig kasse

”Save a bag! Pop it out, fold over & carry!” Som en liten portfölj att bära hem!


Lämna en kommentar

Grönt resande

Så skönt att förstå att det är fler än jag som grubblar över det här med att vilja resa och samtidigt inte vilja flyga.

Idag publicerade Göteborgs-Posten en mycket bra artikel Grönt för resan av Johan Tell , och den var så på pricken bra att jag önskar att jag hade skrivit den själv! Johan Tell funderar kring vårt resande som bara tycks öka och som ofta innebär flygresor och som inte alls är så värst miljövänligt. Kloka personer som han intervjuar menar att vi gärna tänker på att sortera sopor och släcka lampor hemma, men att vi inte alls har klimatet i fokus när det kommer till semesterplanerna. Han avslutar artikeln med åtta tips för att bli en mer miljömedveten resenär. Läs dem om du inte orkar läsa hela artikeln, för de utmanar mångas sätt att tänka när det gäller att resa!

I kommande nummer av Camino utlovas en artikel om tågresande i Europa. Jag ser verkligen fram emot numret, eftersom jag själv är sugen på att resa söderut med tåg. Jag reste en del runt i världen när jag var mellan 2o och 30 år, men nu har det liksom stannat av (även om jag HAR flugit sen dess, fast det har gjorts efter en massa suckande och funderande). Jag brukar tänka att när vi kan flyga på majs eller raps så kan mitt samvete tillåta flygresor igen, och därför har jag nyligen kollat lite på hur det skulle funka att ta tåget till Rom, eftersom jag gärna skulle vilja se denna historiska stad. Det jag snabbt konstaterade var att 1) man behöver plocka ut fler semesterdagar eftersom resan fram och tillbaka nog går på en tre dygn och 2) det kostar upp emot 8 000 – 10 000 kr (för två personer) beroende på om man lyxar till med egen kupé. Och det är ju lite mer än vad lågprisflygen kostar till södra Europa. Å andra sidan tror jag att det är en bra mycket skönare upplevelse att ta sig ner genom Europa, över Alperna, när allt kan betraktas genom en tågruta istället för genom att flygplansfönster, men visst krävs det att man arbetar upp en stark motivation för att bestämma sig för att betala så mycket.

Jag tror inte att det blir någon Italien-resa den här våren eftersom jag inte lyckats övertala maken, och inte heller i sommar för då är det för varmt för mig, så årets semesterplaner lutar åt fjällvandring i Kebnekaisetrakten. Då blir det tågresa på hemmaplan och det är vackert det med.

Hur finns miljön med dig när du semesterplanerar?


Lämna en kommentar

Stolar med rättvisa ränder från Guatemala

Hemma har vi åtta stycken stolar från 50-talet i köket och till matbordet.Fair Monkey randigt tyg stol Det är 2 x 4 stolar som inhandlats i second hand-butik och på Blocket, med två olika tyger. Den ena uppsättningens tyg blev till slut så slitet att vi såg den gamla stoppingen under  och vi kunde hitta trådar från tyget runt om i lägenheten. Dags att göra något.Fair Monkey randigt tyg metervara stolFair Monkey har fantastiskt fina handvävda bomullstyger i metervara från Guatemala och när du hälsar på i deras butik kan du se och känna på de stora tunga rullar med tygerna. Å, då vill man klä in hela lägenheten i Guatemalaränder! Vi valde ett tyg med tre ränder i olika färger på grå bas, grått bredrandigt tyg, och lämnade in stolarna till en tapetserare två kvarter härifrån. Smidigt att kunna ta en stol under var arm och promenera bort till ateljén, och lämna in nya stolar när de första var klara.

Det blev superfint med det färgstarka tyget mot de gamla trästolarna! Eftersom vi har en randig matta under matbordet var jag lite rädd att det skulle bli för mycket ränder, men det blir riktigt snyggt tycker jag.Fair Monkey tyg stolar randigt matta

Genom att vi klädde om stolarna fick kvinnor både i Guatemala och i Malmö betalt för att utöva sitt hantverk! Det känns gott att tänka på, när heminredning annars känns som en bortskämt hetsande sysselsättning.


Lämna en kommentar

Inga löjliga bilresor (för att citera Malmö Stad)

Nu har min gamla kompis fått sig en uppfräschning!cykla till jobbet

Jag cyklar varje dag här i Malmö, och då menar jag verkligen varje dag. Den här vintern tror jag att jag har ställt cykeln en dag, när det både var snö, blåst och mer än 10 minusgrader, då kände jag att det var tillåtet att ta bussen. Annars lever jag efter den gamla klassikern ”det finns inget dåligt väder, det finns bara dåliga kläder”. Med ett par bra vindtäta regnbyxor och ett par varma kängor tar jag mig fram och tillbaka till mitt jobb. Det tar ungefär en kvart till jobbet (beroende på hur mycket motvind det är) och det känns så himla skönt att vara en del av cykel-Malmö och att inte bidra till trafikköer och utsläpp. I en så här platt stad finns det inga ursäkter för att inte cykla!

Däremot kan jag konstatera att min hoj inte mår särskilt bra av att kämpa sig fram i snöslask och i synnerhet i saltat snöslask. På nätterna står den utomhus i cykelställ, visserligen under tak, men den salta snömodden fryser fast runt drev och bromsar och hjul. När det började kännas som att kedjan skulle gå av när som helst lämnade jag in cykeln till en mycket trevlig cykelhandlare, Fridhems Cykel på Östra Rönneholmsvägen i Malmö, och han kunde enkelt konstatera att saltet gått hårt åt cykeln.

Jag bestämde mig för att serva skrället för 1 100 kronor med ny kedja, drev och lite annan putsning så att den rullar både säkert och fint. Handbromsarna är dock hopplöst förlorade efter att ha rostat fast, men nu har jag en cykel som jag kan använda även nästa vinter (kanske ska jag satsa på dubbdäck till nästa säsong). Sedan är nog planen att investera i ytterligare en cykel, en lite lättare med fler växlar, som jag ska ha enbart under den varma delen av året, en som inte får vara ute när det är salt på vägarna. Jag gissar att en ny rackare kommer att kosta en 8 000 kr, men jag tänker att sådant får jag lov att investera i när jag aldrig åker bil till jobbet (jag har ju inte ens körkort). Om jag hade åkt buss hade det kostat mig 460 kr x 12 = 5520 kr per år. På två år blir det en cykel som jag räknar med kommer att räcka längre än så, eftersom jag nu ska sköta om den lite bättre, och dessutom får jag motion på minst 30 minuter varje dag.

Hur motiverar du dig för att välja cykel framför andra färdmedel?


Lämna en kommentar

Vad är det med den mörka chokladen från Eguale?!

Fair Trade Shop Eguale mörk choklad 100 gram webbutik

Jag får beställningar från hela Sverige i min butik och det är smycken och väskor och leksaker som skickas iväg, ibland tillsammans med en eller två chokladkakor. Chokladen brukar annars gå bäst när jag säljer på marknader och såklart inför jul.

Men – när det gäller Eguale mörk choklad 70% så tycks helt andra regler gälla, då handlar beställningarna om 10-20 chokladkakor åt gången! Det verkar som att den som en gång fått smak för just den här chokladen snabbt utvecklar ett beroende, och därför kräver regelbunden tillgång till den. Jag vet inte vad det är som gör det, men roligt är det att få vara leverantör av denna viktiga vara! Dom som förstår sig på det menar att beroendet hänger på att Eguale mörk choklad är helt ren. Inga tillsatser som sojalecitin och annat tjafs, utan endast kakaomassa, kakaosmör och socker. Punkt slut. Dessutom både ekologisk och Fairtrade.

Vad säger du som smakat på chokladen?

Eguale har en egen hemsida där du kan läsa mer om de fina fåglarna på förpackningarna!


2 kommentarer

Vad betyder Fairtrade för Ghanas kakaobönder?

Den 2 mars lyssnade jag på ett fint föredrag av Peter Akortsu, som hos the House of Fair Trade berättade om kakaoböndernas arbetsvillkor i Ghana och vad Fairtrade gör för skillnad för dem.

Peter Akortsu har själv arbetat för kakaokooperativet Kuapa Kokoo i Ghana, bl a som district manager med ansvar för upp emot 2 000 bönders kakaoskörd. Det är Kuapa Kokoo som levererar kakaon till Divine-chokladen!

Ghana är världens näst största kakaoproducent. Landets klimat gör att bönderna kan skörda kakaobönor två gånger om året. Peter Akortsu berättar att bönderna efter att de skördat bönorna ute i skogen, samlar ihop dem för att låta dem torka hemma vid sitt hem, som oftast består av ett eller ett par lerhus. Utmaningarna för kakaobönderna är många: de äger oftast bara en liten bit mark som kan ligga långt från transportvägar, och det är dyrt att hyra in arbetskraft som kan hjälpa dem att bära säckarna med kakaobönor till uppsamlingsställen. De är ofta analfabeter och kan lätt bli lurade vid vägning av bönsäckarna, något som enligt Peter Akortsu är ett stort problem för många småbönder.

Peter Akortsu visar också på problemet med var gränsen går för barnarbete. Många av bönderna bor i skogen långt borta från vägar och skolor, vilket gör att barnen inte har möjlighet att gå i skola. De kan inte heller stanna hemma själva, eftersom det finns farliga ormar som kan krypa in i husen om man inte är uppmärksam, eftersom husen inte har täta dörrar. Bönderna tar såklart hellre med sig barnen ut i skogen där de har uppsikt över dem, och när barnen är med där är det ju naturligt att de inte sitter stilla utan kanske hjälper till att plocka ihop frukter.

Genomsnittet för kakaobönder i Ghana är 5 säckar med bönor per år, vilket ger en årsinkomst på ca 3 500 kr, som skall räcka till en hel familjs omkostnader. Peter Akortsu säger att myndigheterna i Ghana räknar med att det behövs 16 kr per dag för att kunna överleva (= 5 840 kr för 365 dagar).

Vad blir då annorlunda med Fairtrade?
Jo, bland de bönder och byar som ansluter sig till Kuapa Kokoo väljs representanter ur de egna leden. Bönderna väljer ut någon som de har förtroende för, någon som de litar på inte fuskar vid vägningen av kakaobönorna. Det finns ett krav på att i styrelser på fem personer så ska minst två av dessa vara kvinnor. Det finns styrelser på lokal, distrikts- och nationell nivå. Just nu är en kvinna ordförande på nationell nivå och Peter Akortsu berättar att hon först som kakaoodlare valdes in i den lokala styrelsen och sedan har arbetat sig vidare uppåt. Detta är empowerment och Peter Akortsu säger att Fairtrade handlar om att tillåta kvinnor att vara delaktiga!

Genom att sälja sina kakaobönor enligt Fairtrade erhåller kooperativet en Fairtrade-premie. Dessa pengar har använts till att utbilda kvinnor i att trycka batiktyger och tillverka tvål, vilket ger dem möjlighet till inkomster utanför skördesäsong. Dessutom har sex skolor byggts och ytterligare två är på gång. Peter Akortsu pekar också på vikten av att kunna erbjuda lärarbostäder med hög standard. Eftersom skolorna ute på landsbygden där kakaoodlarnas barn går inte är så attraktiva leder det ofta till att en del lärare arbetar med mindre engagemang och barnen får en sämre utbildning. De kan därför inte konkurera med elever från andra skolor och väljer därmed att inte studera vidare. Med premiumpengar byggs ordentliga bostäder för lärare och det blir då möjligt att rekrytera kvalificerade lärare och kunna höja nivån på undervisningen. Vissa elever har fått cyklar för att kunna komma till skolan i tid.

Peter Akortsu berättar vidare att man för premiumpengarna har borrat 348 vattenhål för dricksvatten. Inom Kuapa Kokoo får dessutom varje bonde en machete per år (det brukar gå åt 5-6 machetes per år). Under 2011-2012 fick över 4 000 bönder sin läkarvård betald genom premiumpengarna. Många av dem lider av bråck eftersom de bär tunga säckar av kakaobönor.

En kontantbonus på ca 35 kr per år delas också ut till bönderna, och Peter Akortsu säger att det är viktigt för bönderna att få se att Fairtrade även ger dem mer pengar.

Enligt Peter Akortsu sålde Kuapa Kokoo 58% av sin kakao som Fairtrade-certifierad kakao under förra året. Det betyder att de odlade och skördade en stor mängd kakao under samma förhållande som den ”schyssta kakaon” men som de inte kunde få schysst betalt för, eftersom efterfrågan på Fairtrade-kakao inte var tillräckligt stor. Här kommer jag som butiksägare och du som konsument in! Ju oftare vi väljer Fairtrade och väljer bort choklad som inte är certifierad, desto mer kan den Fairtrade-märkta chokladen öka i produktion och desto mer kan inkomsterna för Ghanas småskaliga kakaobönder växa.